Snälla fota mig inte jag är sjuk-blicken och de största vårtecknen jag vet

VÅREN ÄR ÄNTLIGEN HÄR 
tänkte jag, skuttandes över Stora Södergatan i mina låga converse för att inhandla årets första glass. Magnum så klart. Slog på stort. Hade bara en kofta på mig och det var inte ens kallt. Okej, ska inte pusha det nu för då blir jag väl sjuk igen men måste spä på vårligheten lite! Jag känner mig för första gången på länge någorlunda välmående men oturligt nog har Jacob åkt på febern. Inte helt oväntat men ändå lite trist. Grabben klagar aldrig (och skämde bort mig överdrivet mycket då jag var sjuk) så lite pitylove var befogat.

Igår bjöd jag hem mig själv till Sanne och lagade mat till oss. Hennes mat, men ändå. Vi pratade om skolångest och pinsamma ica-köp och chaitee och lite till. Jag behöver kvällar som i den lite oftare tror jag. Just nu är skolan trög och jobbet trögt och allt är trögt. Förutom våren då. Tror jag närmar mig fas 3 i kommande övergång till fas 4 om man tittar på processen som följer. Blöööhhhhuurgg.
 

// hoppas jag tar mig vidare och inte blir till en liten ångestfylld pöl under fas 4.