En punkt som jag var väldigt noga med att få med under Londonresan var ett besök på Hunterians museum, ett öppet museeum för medicinska upptäckter och det finns tillgängligt för läkarstudenterna på The Royal College of Surgeons of England men även för allmänheten. 

William Hunter levde under 1700-talet och var en enastående läkare med inrikting på obstetrik (gynekologi) och blev under sin tid en högt respekterad kirurg och psykolog med sina ingående arbeten kring den gravida livmodern. Hans inriktning är självklar efter att ha besökt museet, det är främst inriktat på obstetrik, dock inte bara gällande människor utan alla tänkbara däggdjur. Museet är på två våningar, fyllt av allt man kan tänka sig och används som ett slags medicinskt bibliotek för studenterna på universitetet. 

Det var förbjudet att fotografera i lokalen men eftersom jag är en sån outlaw (och alldeles för exalterad för att kunna låta bli) knäppte jag lite bilder. Allt är i medicinskt syfte och en otrolig möjlighet för att lära sig om biologin och dess framgång, trots detta förstår jag om man kan finna det osmakligt och inte helt moraliskt okej. 

Vi möttes av enorma samlingar, hyllplan efter hyllplan med behållare och montrar. 

Vi började lite lätt med olika muskelstrukturer och innanmäten från främst Grönlandsval. De visade skillnader på olika organs uppbyggnader - så som magsäck, tarmar, njurar osv osv. 

Något som var helt fantastiskt att få beskåda var dessa obduktioner av bla krokodil och råtta. De är utförda med sådan precision och så väl bevarade att det inte ens känns rimligt för kropparna att vara från 1700-tal. 

Senare kom vi till en avdelning av människor som levde med handikapp, på den tiden ansedda som missfoster eller rent av cirkusmaterial. Vi tittade på allt. Till exempel på en skulptur av världens dåtida största man.

Och på kortväxta-, siamesiska-, skäggiga-, tjocka-, smala-, svarta-, vita-, you name it- människor.

En hel avdelning var tillägnad just obstetrik. Det fanns foster i alla stadier, i och utanför livmodern. Jag läste på alla informationsskyltar och barnen har i alla fall avlidit under graviditet/efter födseln trots att man ibland kan ifrågasätta vissa exempel.  


Av dessa femlingar föddes 3 redan avlidna och de 2 återstående dog strax efter födslen. Det fanns en lång text skriven kring fallet då det var den största medicinska förteelsen på länge och om hur modern gav bort sina barn i vetenskpligt syfte men sparade moderkakan av traditionella skäl. Det var ganska rörande faktiskt. Femlingar har på senare tid fötts och överlevt vilket visar på storslagna medicinska framsteg. 

Allt som allt tittade vi nog på alla hyllplan och jag hoppas verkligen få en möjlighet att besöka det igen. När jag väl börjar läsa till läkare ska jag göra som de studenter vi mötte där - ta med penna och block för att skissa av. Så rofullt och intressant att sitta där inne och bara ta in allt. 

Är man i London och har möjligheten att besöka museet rekommenderar jag det varmt :-)